Fysisk aktivitet och psykisk hälsa hänger ihop

Fysisk aktivitet och psykisk hälsa hänger ihop

Här följer en sammanfattning av forskning kring Fysisk aktivitet och Psykisk hälsa – det är ingen granskad vetenskaplig artikel utan helt enkelt en sammanfattning skriven för att i kommunikation med Psykologförbundets specialistkansli visa på varför en specialistkurs för psykologer behövs inom området. Jag skrev den i somras och tänkte att jag lägger ut den här då den förhoppningsvis kan vara till nytta och inspiration för kollegor som är nyfikna på området och inspirera till att komma igång och använda kunskaperna i praktiken. Kolla gärna upp referenserna för mer information – återkom även gärna om ni skulle vilja tipsa om något som bör läggas till eller korrigeras.

Kunskapen har de senaste åren allt mer ökat kring hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och fysiologin (Martikainen et al., 2013, Colcombe et al. 2004, Colcombe et al. 2006, Erickson, Leckie & Weinstein, 2014, Rothman & Mattson, 2013, Raichlen & Polk, 2013). I och med detta finns idag en allt större förståelse för hur det kommer sig att fysisk aktivitet kan spela en viktig roll i att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Betydelsen av socialt stöd och KASAM/Upplevelse av sammanhang (Hassmén, Koivula & Uutela, 2000) är andra exempel på bidragande förklaringsmodeller gällande på vilket sätt fysisk aktivitet kan påverka psykisk hälsa.

Populationsstudier, exempelvis en finsk sådan (Hassmén, Koivula & Uutela, 2000), visar på samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa. En systematisk översiktsstudie från 2013 (Mammen & Faulkner, 2013) lyfter fram nyttan av populations-baserade interventioner med syfte att öka graden av fysisk aktivitet i befolkningen som ett sätt att förebygga depression. Internationellt kända studier från det svenska stressmedicinska institutet har visat på att fysisk aktivitet har en skyddande effekt mot mental ohälsa hos grupper som utsätts för arbetsrelaterad stress (Gerber et al., 2014). Studier har även visat på en relation mellan fysisk inaktivitet och utvecklandet av psykossjukdom (Stubbs et al., 2016). Utifrån resultaten från en longitudinell studie i Finland rekommenderas fysisk aktivitet som förebyggande åtgärd för ungdomar som riskerar att utveckla en psykossjukdom (Koivukangas, 2010).

Flertalet behandlingsstudier har undersökt fysisk aktivitet som behandlingsform vid psykisk ohälsa och har visat på positiva effekter vid bland annat behandling av skilda typer av ångestproblematik, däribland panikångest (Paluska & Schwenk, 2000), depression (Nyström, Neely, Hassmén & Carlbring, 2015), utmattningssyndrom (Lindegård, Jonsdottir, Börjesson, Lindwall, Gerber, 2015), psykosomatisk problematik (Duberg, Jutengren, Hagberg & Möller) och ADHD (Silva, Prado et al. 2015, Hoza B, Smith AL, Shoulberg et al. 2015). Socialstyrelsens nationella riktlinjer kring depression och ångest anger fysisk aktivitet som en av de behandlingar som kan erbjudas till patienter med lätt till medelsvår egentlig depression, framförallt ledarledd sådan (Socialstyrelsen, 2018). En rad vetenskapliga studier har även undersökt betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga och behandla psykisk ohälsa hos barn och ungdomar (Sagatun et al., 2007, Kantomaa et al. 2008, Parfitt, Pavey & Rowlands, 2009, Hamer, Stamatakis & Mishra, 2009) .

Fysisk aktivitet på recept är en av de interventioner som har undersökts i förhållande till psykisk ohälsa och denna intervention har, trots att den är så pass avgränsad i tid och omfattning, bland annat visat på förbättrad livskvalitet upp till två år efter ordinerad fysisk aktivitet (Rödjer et al. 2016). Även lugnare former av träning så som exempelvis yoga har visat på positiva effekter vid psykisk ohälsa (Klatte et al. 2016, Sfendla, Malmström, Torstensson & Kerekes, 2018, Meister & Becker, 2018).

Flertalet studier har även undersökt kognitiva och psykologiska förmågor där såväl sambandsstudier som RCT-studier har kunnat påvisa att fysisk aktivitet kan förbättra psykologisk flexibilitet, exekutiva funktioner så som koncentrationsförmåga och inhibering (Hillman CH, Pontifex MB, Castelli DM, et al, 2014), inlärning och minne (Raine et al. 2013) samt generella mått på kognitiva funktioner (Weuve et al. 2004, Åberg et al., 2009).

Vilka rekommendationer som ges för fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa behöver ta hänsyn till vilken typ av psykiatrisk problematik det handlar om, vilken svårighetsgrad det handlar om och specifik kunskap om fördelar, nackdelar och bieffekter av fysisk aktivitet vid det specifika psykiatriska tillståndet som behandlas (Paluska & Schwenk, 2000, Ströhle, Graetz et al., 2009, Meister & Becker, 2018).

Även när rekommendationer ges för att behandla fysiska sjukdomar och besvär eller för att främja hälsa i allmänhet så spelar psykosociala faktorer en avgörande roll i huruvida rekommendationerna kommer att efterföljas eller inte (Eynon, Foad, Downey, Bowmer, Mills, 2019). Modellen self-determination theory har visat sig vara hjälpsam för att bättre kunna förstå vilka faktorer som kan verka motiverande gällande att skapa beteendeförändring, så som att påbörja eller utöka graden av fysisk aktivitet, hos en individ eller en grupp individer (Dishman, McIver, Dowda, Pate, 2018, Probst, Vancampfort et al. 2018, Zarrett, Abraczinskas, Skiles Cook, Wilson, Ragaban, 2016). Utifrån denna förståelse kan lämpliga interventioner skapas vilka i sin tur i forskning visat sig kunnat öka både motivation till och det faktiska utövandet av fysisk aktivitet (Seyed Saeed Mazloomy Mahmoodabad, Tonekaboni, Farmanbar, Fallahzadeh & Kamalikhah, 2017, González-Cutre, Sierra, Beltrán-Carrillo, Peláez-Pérez & Cervelló, 2018).

Referenser

Duberg, A., Jutengren, G., Hagberg, L., Möller, M. (2016). Dance Intervention for Adolescent Girls: Effects on Somatic Symptoms, Emotional Distress, and Use of Medication. A Randomized Controlled Trial.

Dishman RK, McIver KL, Dowda M, Pate RR. Declining Physical Activity and Motivation from Middle School to High School. Medicine & Science in Sports & Exercise. 2018;50(6):1206-1215. doi:10.1249/MSS.0000000000001542.

Eynon M, Foad J, Downey J, Bowmer Y, Mills H. Assessing the psychosocial factors associated with adherence to exercise referral schemes: A systematic review. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. 2019;29(5):638-650. doi:10.1111/sms.13403.

Erickson KI, Leckie RL, Weinstein AM. Physical activity, fitness, and gray matter volume. Neurobiol Aging. 2014;35 Suppl 2:S20–S28. doi:10.1016/j.neurobiolaging.2014.03.034

Gerber M. et al. Physical activity in employees with differing occupational stress and mental health profiles: A latent profile analysis. Psychology of Sport and Exercise. Volume 15, Issue 6, November 2014, Pages 649-658

González-Cutre D, Sierra AC, Beltrán-Carrillo VJ, Peláez-Pérez M, Cervelló E. A school-based motivational intervention to promote physical activity from a self-determination theory perspective. Journal of Educational Research. 2018;111(3):320-330. doi:10.1080/00220671.2016.1255871.

Hassmén, P., Koivula, N., Uutela, A.. Physical Exercise and Psychological Well-Being: A Population Study in Finland. Preventive Medicine. Volume 30, Issue 1, 2000, 17-25, ISSN 0091-7435, https://doi.org/10.1006/pmed.1999.0597, http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0091743599905972

Hoza B, Smith AL, Shoulberg EK, et al. A randomized trial examining the effects of aerobic physical activity on attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms in young children. J Abnorm Child Psychol. 2015;43(4):655–667. doi:10.1007/s10802-014-9929-y

Hamer, M., Stamatakis, E., Mishra, G. Psychological Distress, Television Viewing, and Physical Activity in Children Aged 4 to 12 Years. Pediatrics May 2009, 123 (5) 1263-1268; DOI: 10.1542/peds.2008-1523.

Hillman CH, Pontifex MB, Castelli DM, et al. Effects of the FITKids randomized controlled trial on executive control and brain function. Pediatrics. 2014;134(4):e1063–e1071. doi:10.1542/peds.2013-3219

Koivukangas et al. (2010). Physical activity and fitness in adolescents at risk for psychosis within the Northern Finland 1986 Birth Cohort. Schizophrenia Research. Volume 116, Issues 2–3, February 2010, Pages 152-158.

Kantomaa, M. T. et al. (2008). Emotional and Behavioral Problems in Relation to Physical Activity in Youth. Medicine & Science in Sports & Exercise: October 2008 – Volume 40 – Issue 10 – p 1749-1756. doi: 10.1249/MSS.0b013e31817b8e82

Klatte R, Pabst S, Beelmann A, Rosendahl JS. The Efficacy of Body-Oriented Yoga in Mental Disorders–A Systematic Review and Meta-Analysis [published correction appears in Dtsch Arztebl Int. 2016 May 20;113(20):359]. Dtsch Arztebl Int. 2016;113(12):195–202. doi:10.3238/arztebl.2016.0195

Lindegård A, Jonsdottir IH, Börjesson M, Lindwall M, Gerber M. Changes in mental health in compliers and noncompliers with physical activity recommendations in patients with stress-related exhaustion. BMC Psychiatry. 2015;15:1-10. doi:10.1186/s12888-015-0642-3.

Mammen, G., Faulkner, G. (2013). Physical Activity and the Prevention of Depression: A Systematic Review of Prospective Studies. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2013.08.001.

Martikainen et al. (2013). Higher Levels of Physical Activity Are Associated With Lower Hypothalamic-Pituitary-Adrenocortical Axis Reactivity to Psychosocial Stress in Children, The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, Volume 98, Issue 4, 1 April 2013, Pages E619–E627, https://doi.org/10.1210/jc.2012-3745

Meister, K. & Becker, S. Nervenarzt (2018) 89: 994. https://doi.org/10.1007/s00115-018-0537-x

Nyström MBT, Neely G, Hassmén P, Carlbring P. Treating Major Depression with Physical Activity: A Systematic Overview with Recommendations. Cognitive Behaviour Therapy. 2015;44(4):341-352. doi:10.1080/16506073.2015.1015440.

Parfitt, G. and Eston, R. G. (2005), The relationship between children’s habitual activity level and psychological well‐being. Acta Pædiatrica, 94: 1791-1797. doi:10.1111/j.1651-2227.2005.tb01855.x

Parfitt, G., Pavey, T., Rowlands A. V. (2009). Children’s physical activity and psychological health: the relevance of intensity. First published: 02 May 2009. https://doi.org/10.1111/j.1651-2227.2009.01255.

Paluska S. A., Schwenk, T.L. (2000). Volume 29, Issue 3, pp 167–180. Physical Activity and Mental Health. Sports Medicine.

Probst M, Vancampfort D, De Hert M, et al. Is autonomous motivation the key to maintaining an active lifestyle in first‐episode psychosis? Early Intervention in Psychiatry. 2018;12(5):821-827. doi:10.1111/eip.12373.

Raichlen, A., Polk J.D., (2013). Linking brains and brawn: exercise and the evolution of human neurobiology. Proceedings of the Royal Society B: Biological SciencesVolume 280, Issue 1750. Published:07 January 2013. https://doi.org/10.1098/rspb.2012.2250

Raine, L. B. et al. (2013). The Influence of Childhood Aerobic Fitness on Learning and Memory. PLoS One; San Francisco Vol. 8, Iss. 9, (Sep 2013): e72666. DOI:10.1371/journal.pone.0072666.

Rothman, S. M., & Mattson, M. P. (2013). Activity-dependent, stress-responsive BDNF signaling and the quest for optimal brain health and resilience throughout the lifespan. Neuroscience, 239, 228-240. https://doi.org/10.1016/j.neuroscience.2012.10.014.

Rödjer L, H. Jonsdottir I, Börjesson M. Physical activity on prescription (PAP): self-reported physical activity and quality of life in a Swedish primary care population, 2-year follow-up. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 2016;34(4):443-452. doi:10.1080/02813432.2016.1253820.

Sagatun, A., et al. (2007). The association between weekly hours of physical activity and mental health: A three-year follow-up study of 15–16-year-old students in the city of Oslo, Norway. BMC Public Health7:155. https://doi.org/10.1186/1471-2458-7-155

Seyed Saeed Mazloomy Mahmoodabad et al. (2017). The effect of motivational interviewing-based intervention using self-determination theory on promotion of physical activity among women in reproductive age: A randomized clinical trial. Electronic Physician. 2017;9(5):4461-4472. doi:10.19082/4461.

Sfendla, A., Malmström, P. Torstensson, S., Kerekes, N. Front. Psychiatry (2018). 03 September 2018. https://doi.org/10.3389/fpsyt.2018.00407

Silva AP, Prado SO, Scardovelli TA, Boschi SR, Campos LC, Frère AF. Measurement of the effect of physical exercise on the concentration of individuals with ADHD. PLoS One. 2015;10(3):e0122119. Published 2015 Mar 24. doi:10.1371/journal.pone.0122119

Socialstyrelsen, 2018. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stöd för styrning och ledning.

Stanley J. Colcombe, A. F. et al. (2004). Cardiovascular fitness, cortical plasticity, and aging. Proceedings of the National Academy of Sciences Mar 2004, 101 (9) 3316-3321; DOI:10.1073/pnas.0400266101

Stanley J. et al. (2006). Aerobic Exercise Training Increases Brain Volume in Aging Humans, The Journals of Gerontology: Series A, Volume 61, Issue 11, November 2006, Pages 1166–1170, https://doi.org/10.1093/gerona/61.11.1166

Ströhle et al., The acute antipanic and anxiolytic activity of aerobic exercise in patients with panic disorder and healthy control subjects. https://doi.org/10.1016/j.jpsychires.2009.02.004

Stubbs et al. (2017). Physical Activity Levels and Psychosis: A Mediation Analysis of Factors Influencing Physical Activity Target Achievement Among 204 186 People Across 46 Low- and Middle-Income Countries, Schizophrenia Bulletin, Volume 43, Issue 3, 1 May 2017, Pages 536–545, https://doi.org/10.1093/schbul/sbw111

Weuve J. et al. (2004). Physical Activity, Including Walking, and Cognitive Function in Older Women. JAMA. 2004;292(12):1454–1461. doi:10.1001/jama.292.12.1454

Zarrett N, A. M., et al. Promoting physical activity within under-resourced afterschool programs: A qualitative investigation of staff experiences and motivational strategies for engaging youth. Applied Developmental Science. 2018;22(1):58-73. doi:10.1080/10888691.2016.1211482.

Åberg, M.A.I. et al. Cardiovascular fitness is associated with cognition in young adulthood. Proceedings of the National Academy of Sciences Dec 2009, 106 (49) 20906-20911; DOI:10.1073/pnas.0905307106

Leave a Reply